måndag 16 augusti 2010
måndag 2 augusti 2010
Coaching mot skolk
Med anledning av Jan Björklunds utspel om skolk Se bifogad länk Folkpartiet Liberalernas inlägg vill jag åter ta upp den motion jag inte fick igenom 2008.
Så här såg motionen ut:
Motion
Införande av studiecoach i grundskolans högstadium/gymnasium
Citat från intervju gjord av reporter på Sveriges Radio (2008-02-24):
Lars Lundgren är studiecoach på Rörsjöskolan i Malmö.
Låt mig citera delar från intervjun.
”Varje morgon kl 8 går han rundan o för att kolla att hans elever är på plats
Lars Lundgren coachar 17 av skolans högstadieelever med hög ogiltig frånvaro och som också saknar betyg i ett eller flera kärnämnen. Utgångspunkten för Lars arbetet är att de som är i skolan har större möjlighet att klara uppsatta mål i skolan och få godkända betyg.
Den här morgonen saknas 13 av 17 elever, som han coachar. Han stämmer av mot datorns frånvaroprogram. Han ringer hem och kollar. En förälder svarar och meddelar att hela familjen har försovit sig. Barnen är på väg
En annan elev svarar själv och säger att han är försenad, och räknar med att vara i skolan om 5 minuter .
Ofta räcker det med ett samtal. Men det är inte ovanligt att han hämtar elever hemma i sängen. Fixar frukost och hjälper eleven till skolan
Ibland ringer en förälder och säger att man har problem att få iväg sonen/dottern och ber honom komma och hjälpa till att få sonen/dottern till skolan.
Lars Lundgren talar om samtal där han och eleven sätter upp mål som stäms av varje vecka
En elev intervjuades. Hon skolkade tidigare mycket trots påtryckningar hemifrån. Lars peppar upp henne och hon har gjort stora framsteg. Studiecoachen är en extra resurs som också arbetar med stödundervisning, läxhjälp och lovskola
Rektor Peter Wahlström intervjuades Skolkningen har minskat. En del av de elever som hade 70 % frånvaro tidigare har nu 20 % frånvaro. Studiecoachen har också fått effekt på elevernas betyg. Betygen har förbättrats kraftigt."
Ovanstående citat från SR:s intervju talar ett tydligt språk. En studiecoach kan bidra till förbättrade resultat för skoltrötta elever utan att behöva använda polis. Det bästa är att få eleven att stanna kvar i skolan, vilket en studiecoach kan bidra till.
Av den statistik jag fått av Linköpings kommunen framgår det att det finns ett mindre antal elever som varit ett fåtal dagar närvarande på ett år. Jag anser att varje sådant barn bör få stöd och hjälp.
De kan bli förlorade barn för framtiden. Av det material jag har tagit del av framgår inte skälen till frånvaron.
En personlig coach skulle kunna vara en hjälp för elever som har extremt hög frånvaro.
En studiecoachen är en extra resurs som också ska kunna arbeta med stödundervisning, läxhjälp och lovskola.
Ge de barn som skolkar en chans att i tid komma tillbaka i undervisningen
Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag
Slut citat hela motionen.
Tyvärr fick jag inte igenom motionen.
Så här såg motionen ut:
Motion
Införande av studiecoach i grundskolans högstadium/gymnasium
Citat från intervju gjord av reporter på Sveriges Radio (2008-02-24):
Lars Lundgren är studiecoach på Rörsjöskolan i Malmö.
Låt mig citera delar från intervjun.
”Varje morgon kl 8 går han rundan o för att kolla att hans elever är på plats
Lars Lundgren coachar 17 av skolans högstadieelever med hög ogiltig frånvaro och som också saknar betyg i ett eller flera kärnämnen. Utgångspunkten för Lars arbetet är att de som är i skolan har större möjlighet att klara uppsatta mål i skolan och få godkända betyg.
Den här morgonen saknas 13 av 17 elever, som han coachar. Han stämmer av mot datorns frånvaroprogram. Han ringer hem och kollar. En förälder svarar och meddelar att hela familjen har försovit sig. Barnen är på väg
En annan elev svarar själv och säger att han är försenad, och räknar med att vara i skolan om 5 minuter .
Ofta räcker det med ett samtal. Men det är inte ovanligt att han hämtar elever hemma i sängen. Fixar frukost och hjälper eleven till skolan
Ibland ringer en förälder och säger att man har problem att få iväg sonen/dottern och ber honom komma och hjälpa till att få sonen/dottern till skolan.
Lars Lundgren talar om samtal där han och eleven sätter upp mål som stäms av varje vecka
En elev intervjuades. Hon skolkade tidigare mycket trots påtryckningar hemifrån. Lars peppar upp henne och hon har gjort stora framsteg. Studiecoachen är en extra resurs som också arbetar med stödundervisning, läxhjälp och lovskola
Rektor Peter Wahlström intervjuades Skolkningen har minskat. En del av de elever som hade 70 % frånvaro tidigare har nu 20 % frånvaro. Studiecoachen har också fått effekt på elevernas betyg. Betygen har förbättrats kraftigt."
Ovanstående citat från SR:s intervju talar ett tydligt språk. En studiecoach kan bidra till förbättrade resultat för skoltrötta elever utan att behöva använda polis. Det bästa är att få eleven att stanna kvar i skolan, vilket en studiecoach kan bidra till.
Av den statistik jag fått av Linköpings kommunen framgår det att det finns ett mindre antal elever som varit ett fåtal dagar närvarande på ett år. Jag anser att varje sådant barn bör få stöd och hjälp.
De kan bli förlorade barn för framtiden. Av det material jag har tagit del av framgår inte skälen till frånvaron.
En personlig coach skulle kunna vara en hjälp för elever som har extremt hög frånvaro.
En studiecoachen är en extra resurs som också ska kunna arbeta med stödundervisning, läxhjälp och lovskola.
Ge de barn som skolkar en chans att i tid komma tillbaka i undervisningen
Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag
att Linköping skall införa studiecoacher i skolan för att minska skolkande och förbättra situationen för de studietrötta/ovana eleverLinköping 2008-03-04/Gunilla Almesåker
att kommunledningskontoret ges i uppdrag – att med utgångspunkt från de behov som finns – utarbeta ett förslag till befattningsbeskrivning och upprätta tjänsten/er studiecoach för grundskolans högstadium.
Slut citat hela motionen.
Tyvärr fick jag inte igenom motionen.
Lite klagovisor.
På min blogg kommer jag nu att ta upp saker som jag inte tycker är bra och beskriva vad jag gjort för att förbättra situationen.
Ja,i den debatt som idag förekommer i media kommer jag nu med en bagatell men för att göra en historia kort, så behandlades jag i oktober 2009 för en bihåleinflammation och var sjukanmäld under en hel vecka med 40 graders feber. Min första sjukanmälan efter min strålbehandling för bröstcancer 2006. Bihåleinflammationen gav en del symtom med ömhet ovanför käken resten av året. I januari hade jag min årliga tid hos min tandläkare och jag bad honom att kika på min käke. Jag röntgades och hygienist och tandläkare gjorde bedömningen att jag omedelbart borde få en skiktröntgen av käken. Den 23 februari kom jag till odontologisk röntgen. Inomtandvården har vi sedan 2007/2008 ett högkostnadsskydd. Jag trodde att jag skulle omfattas av detta skydd då röntgen kostade över 2000 kr. Jag fick inte tillgodräkna mig högkostnadsskyddet eftersom vårdgivaren anmält mig försent till Försäkringskassan (FK). Jag har överklagat beslutet och följande dokument gick iväg i juli. Mitt krav på omprövning av beslutet i våras hade avslagits. Anledningen var att det var administrativa problem hos vårdgivaren. Jag avskyr att behöva klanka på den vårdorganisation som vi så väl behöver och särskilt en sådan liten bagatell. Jag har definitivt råd med utlägget men alla har ju inte det. Dessutom kan jag tala för mig vilket inte alla kan.
ÖVERKLAGANDE xxx
....
"Beslutet daterat 2010-04-09 ändrades inte och jag överklagar beslutet att inte uppräkna mitt högkostnadsskydd motsvarande gällande uppräkning för åtgärden som jag betalade 2150 kr för (jag har fått uppgift om att 1750 kr kan godkännas för den åtgärd som krävdes). Universitetssjukhuset tar alltså ut ett högre belopp an vad försäkringskassan FK anser skäligt.
Beslutet har baserats på att behandlingen rapporterats in för sent. Anledningen att det kom in för sent var att handläggaren eller behandlande läkare på Universitetssjukhuset i Linköping inte kunde koppla upp sig mot sitt konto på Försäkringskassan. Det var den uppgift som jag hade fått av Försäkringskassans handläggare muntligt vid min begäran om omprövning.
FK anger nu att mottagningen, odontologisk Röntgen, Universitetssjukhuset i Linköping, uppgett efter att de blivit anslutna till Försäkringskassan den 12 februari inte kunnat få fram korrekta kontouppgifter för att rapportera in min röntgenundersökning den 23 februari till FK. Jag tolkar det som att från 12 februari till den 23 februari kunde man inte rapportera in patientuppgifter till FK, inte heller inom 14 dagar efter den 23 februari. Odontologisk Röntgen anger att skälet för försenade kontouppgifter var att det fanns organisatoriska problem. Det kan inte vara förenligt med min rättighet enligt lag (4 kap.8 §, lagen 2008:145) till ersättning nekas på grund av att tredje part inte sköter sitt åtagande gentemot Försäkringskassan eller att Försäkringskassan inte säkerställt tillgängligheten för tredje part, som är den enda möjliga rapportören i detta fall. Felet är inte mitt. Det säger också FK i sitt beslut av den 24/5.
Nu vill jag åberopa följande:
1. Lagen säger att endast om vårdgivare är allvarligt sjuk kan en omprövning beviljas. Vårdgivaren är i det här fallet inte en person utan en organisation. Kan man inte betrakta en organisation som inte kan få fram ett fungerande konto på mindre än 25 dagar som ”sjuk”? Vad mer har gått snett i den organisationen under den tid organisationen inte fungerade.
2. I det här fallet har det funnits särskilda skäl som inte lagstiftaren har kunnat förutse. Därför åberopar jag att särskilda skäl föreligger när en organisation har organisatoriska problem så att de inte kan sköta sina administrativa åligganden.
3. Om FK fortfarande anser att mitt högkostnadsskydd inte ska räknas upp vill jag att det klart och tydligt i beslutet anges att det är beroende på organisatoriska problem hos vårdgivaren.
Ja,i den debatt som idag förekommer i media kommer jag nu med en bagatell men för att göra en historia kort, så behandlades jag i oktober 2009 för en bihåleinflammation och var sjukanmäld under en hel vecka med 40 graders feber. Min första sjukanmälan efter min strålbehandling för bröstcancer 2006. Bihåleinflammationen gav en del symtom med ömhet ovanför käken resten av året. I januari hade jag min årliga tid hos min tandläkare och jag bad honom att kika på min käke. Jag röntgades och hygienist och tandläkare gjorde bedömningen att jag omedelbart borde få en skiktröntgen av käken. Den 23 februari kom jag till odontologisk röntgen. Inomtandvården har vi sedan 2007/2008 ett högkostnadsskydd. Jag trodde att jag skulle omfattas av detta skydd då röntgen kostade över 2000 kr. Jag fick inte tillgodräkna mig högkostnadsskyddet eftersom vårdgivaren anmält mig försent till Försäkringskassan (FK). Jag har överklagat beslutet och följande dokument gick iväg i juli. Mitt krav på omprövning av beslutet i våras hade avslagits. Anledningen var att det var administrativa problem hos vårdgivaren. Jag avskyr att behöva klanka på den vårdorganisation som vi så väl behöver och särskilt en sådan liten bagatell. Jag har definitivt råd med utlägget men alla har ju inte det. Dessutom kan jag tala för mig vilket inte alla kan.
ÖVERKLAGANDE xxx
....
"Beslutet daterat 2010-04-09 ändrades inte och jag överklagar beslutet att inte uppräkna mitt högkostnadsskydd motsvarande gällande uppräkning för åtgärden som jag betalade 2150 kr för (jag har fått uppgift om att 1750 kr kan godkännas för den åtgärd som krävdes). Universitetssjukhuset tar alltså ut ett högre belopp an vad försäkringskassan FK anser skäligt.
Beslutet har baserats på att behandlingen rapporterats in för sent. Anledningen att det kom in för sent var att handläggaren eller behandlande läkare på Universitetssjukhuset i Linköping inte kunde koppla upp sig mot sitt konto på Försäkringskassan. Det var den uppgift som jag hade fått av Försäkringskassans handläggare muntligt vid min begäran om omprövning.
FK anger nu att mottagningen, odontologisk Röntgen, Universitetssjukhuset i Linköping, uppgett efter att de blivit anslutna till Försäkringskassan den 12 februari inte kunnat få fram korrekta kontouppgifter för att rapportera in min röntgenundersökning den 23 februari till FK. Jag tolkar det som att från 12 februari till den 23 februari kunde man inte rapportera in patientuppgifter till FK, inte heller inom 14 dagar efter den 23 februari. Odontologisk Röntgen anger att skälet för försenade kontouppgifter var att det fanns organisatoriska problem. Det kan inte vara förenligt med min rättighet enligt lag (4 kap.8 §, lagen 2008:145) till ersättning nekas på grund av att tredje part inte sköter sitt åtagande gentemot Försäkringskassan eller att Försäkringskassan inte säkerställt tillgängligheten för tredje part, som är den enda möjliga rapportören i detta fall. Felet är inte mitt. Det säger också FK i sitt beslut av den 24/5.
Nu vill jag åberopa följande:
1. Lagen säger att endast om vårdgivare är allvarligt sjuk kan en omprövning beviljas. Vårdgivaren är i det här fallet inte en person utan en organisation. Kan man inte betrakta en organisation som inte kan få fram ett fungerande konto på mindre än 25 dagar som ”sjuk”? Vad mer har gått snett i den organisationen under den tid organisationen inte fungerade.
2. I det här fallet har det funnits särskilda skäl som inte lagstiftaren har kunnat förutse. Därför åberopar jag att särskilda skäl föreligger när en organisation har organisatoriska problem så att de inte kan sköta sina administrativa åligganden.
3. Om FK fortfarande anser att mitt högkostnadsskydd inte ska räknas upp vill jag att det klart och tydligt i beslutet anges att det är beroende på organisatoriska problem hos vårdgivaren.
söndag 18 april 2010
Experter varnar för bisysslor
Rubriken är hämtad från "Dagens Samhälle nr 13, 2010. Artikeln talar om att höga chefer i kommuner och landsting bör vara försiktiga med uppdrag i kommersiella företag. Många av de chefer Dagens Samhälle har talat med som också har en bisyssla i företag hänvisar till att de fått godkännande av sina arbetsgivare. Men enligt lagen om offentlig anställning hjälper inte det. Politiker kan inte ge grönt ljus till en bisyssla som är förtroendeskadlig. Däremot har arbetsgivarenen skyldighet att stoppa den. I offentlig verksamhet ska det inte bara gå rätt till det ska också synas i för allmänheten att det går rätt till i alla situationer! Lagen talar endast om risken för att förtroendeskada föreligger, det behöver inte bevisas! Lagtexten är till för att skydda medborgarna.
Om vi skulle börja syna den offentliga verksamheten tror jag att vi skulle finna många förtroenderisker.
För att belysa risk för förtroendeskada enligt SOU 2000:80 citerar jag "Dagens Samhälles" checklista:
1. Finns det någon beröring mellan å ena sidan arbetsuppgifterna i bisysslan eller verksamheten i det företag hos vilken bisysslan utförs och å andra sidan myndigheten/förvaltningens verksamhet?
2. Finns det någon beröring mellan arbetstagarens arbetsuppgifter i huvudanställningen och bisysslan?
3.Är arbetsuppgifterna i bisysslan av mera kvalificerat slag?
4. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan ett privat företag?
5.Är bisysslan ett styrelseuppdrag i aktiebolag eller ekonomisk förening?
6.Gäller bisysslan egen kommersiellt inriktad verksamhet t ex konsultverksamhet?
7. Är bisysslan ett politiskt, fackligt eller ideellt förtroendeuppdrag?
8. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan en offentlig myndighet?
9. Är det ett allmänt intresse, t ex en myndighetsbehov av expertis, att arbetstagaren åtar sig bisysslan?
Om svaret är ja, på fråga 1 till 6, ökar risken för att bisysslan skadar allmänhetens förtroende. Om svaret på fråga 7 till 9 är ja minskar risken, men den finns där.
Jag ställer mig frågan till vilken chefsnivå är det man pratar om? Vad gäller för förtroendevalda politiker?
I FP har vi haft ett antal etik- och moral seminarier, men kopplingen till vad lagen säger har saknats. Jävsfrågan har också kommit upp. Men så mycket mer har det inte varit.
Jag tycker att mycket av det som sägs i checklistan måste gälla även politiker som många gånger sitter i en beslutsfunktion för medborgarna utan att ha en chefsroll.
Om vi skulle börja syna den offentliga verksamheten tror jag att vi skulle finna många förtroenderisker.
För att belysa risk för förtroendeskada enligt SOU 2000:80 citerar jag "Dagens Samhälles" checklista:
1. Finns det någon beröring mellan å ena sidan arbetsuppgifterna i bisysslan eller verksamheten i det företag hos vilken bisysslan utförs och å andra sidan myndigheten/förvaltningens verksamhet?
2. Finns det någon beröring mellan arbetstagarens arbetsuppgifter i huvudanställningen och bisysslan?
3.Är arbetsuppgifterna i bisysslan av mera kvalificerat slag?
4. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan ett privat företag?
5.Är bisysslan ett styrelseuppdrag i aktiebolag eller ekonomisk förening?
6.Gäller bisysslan egen kommersiellt inriktad verksamhet t ex konsultverksamhet?
7. Är bisysslan ett politiskt, fackligt eller ideellt förtroendeuppdrag?
8. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan en offentlig myndighet?
9. Är det ett allmänt intresse, t ex en myndighetsbehov av expertis, att arbetstagaren åtar sig bisysslan?
Om svaret är ja, på fråga 1 till 6, ökar risken för att bisysslan skadar allmänhetens förtroende. Om svaret på fråga 7 till 9 är ja minskar risken, men den finns där.
Jag ställer mig frågan till vilken chefsnivå är det man pratar om? Vad gäller för förtroendevalda politiker?
I FP har vi haft ett antal etik- och moral seminarier, men kopplingen till vad lagen säger har saknats. Jävsfrågan har också kommit upp. Men så mycket mer har det inte varit.
Jag tycker att mycket av det som sägs i checklistan måste gälla även politiker som många gånger sitter i en beslutsfunktion för medborgarna utan att ha en chefsroll.
lördag 20 mars 2010
Vi måste fortsätta satsa på IT (IKT)!
Efter en vecka med olika studiebesök på olika företag i regionen har jag sett att informationstekniken har kvar en svag länk och det är kommunikationen. Både företag och hushåll måste få till gång till minst nät som klarar 100Mbit/s och är tillgängliga. Det är också ett rättvisekrav att skolbarnen ska ha egen dator i undervisningen. Då det gäller kommunikationen så har jag väckt frågan inom Alliansen och resultatet är den satsning som sker på 20Mkr, 35Mkr totalt. Se vidare debattartikel i Corren idag.
fredag 5 mars 2010
Ska partierna bestämma hur tidningarna lägger upp sina sidor?
Jag blev något förvånad i morse då jag läste en debattartikel i Östgöta Correspondenten undertecknad av (s), (c) och mitt eget parti (fp)som i korthet menade att ledarskribenternas artiklar inte får stå i anslutning med det journalistiska underlaget. Jag vill bara påminna att pressen ska vara fri och det är gynnsamt för läsaren att snabbt få besked om var aktuell tidning står i frågan. Värna pressfriheten.
onsdag 3 mars 2010
Är sjukvården jämlik?
Nu tänker jag kommentera ett område som jag politiskt normalt inte brukar yttra mig om, men som politiker har jag ju ändå ansvar för att vi gör vårt bästa för att medborgarna ska få en korrekt sjukvård.
Sedan i måndags har jag varit på resa i Sverige och behövde söka akut sjukvård på en mindre ort. Jag såg omedelbart skillnader mellan Linköpings Universitetssjukhus vad gäller det mesta. Men besparingarna eller om det är logistikproblem syntes tydligt när personalen inte hade möjlighet att skriva upp svar på frågor till patienter eller uppmätta resultat av mätningar som gjordes på patienter, på annat papper än en tunn pappers servett. Resultatet av akutbesöket blev en medicin som skulle tas ut på apoteket nästa dag eftersom det inte fanns något apotek öppet förrän nästa morgon. i väntan på öppnande mottog vi tacksamt två tabletter från tablettkarta i handen och instruktion skriven på baksidan av blankett "Journaldokument/Telefonrådg".
Sedan i måndags har jag varit på resa i Sverige och behövde söka akut sjukvård på en mindre ort. Jag såg omedelbart skillnader mellan Linköpings Universitetssjukhus vad gäller det mesta. Men besparingarna eller om det är logistikproblem syntes tydligt när personalen inte hade möjlighet att skriva upp svar på frågor till patienter eller uppmätta resultat av mätningar som gjordes på patienter, på annat papper än en tunn pappers servett. Resultatet av akutbesöket blev en medicin som skulle tas ut på apoteket nästa dag eftersom det inte fanns något apotek öppet förrän nästa morgon. i väntan på öppnande mottog vi tacksamt två tabletter från tablettkarta i handen och instruktion skriven på baksidan av blankett "Journaldokument/Telefonrådg".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)